saandraerikssoon.webblogg.se

Det var någon som undrade vad som har hänt med min mamma, och eftersom det är en person som alltid kommer vara en stor del av mig tänkte jag berätta det för er. 

Min mamma blev sjuk under mitt andra levnadsår, väldigt sjuk.  Hon började få extrema huvudvärkar och blev yrslig. Det visade sig att hon hade en hjärntumör. 
Hon kämpade emot tumören otroligt mycket,genomgick operationer, tog mediciner, hon gjorde allt för att vinna! Tyvärr kom hjärntumören tillbaka och blev värre, det gick inte längre att operera bort. 
Så mamma spenderade sitt sista år tillsammans med mig och pappa, gjorde så mycket som möjligt av det hon älskade sålänge hon orkade. 
Jag minns av henne att hon var väldigt trött i slutet, och tillslut tog hennes lidande slut. 

 

Mina minnen från mamma är inte många, men dom minnen jag har är fina-glädjefyllda. 
Hon var alltid glad och framåt, log och skrattade jämt! 
Jag kommer ihåg att hennes röst var mjuk och lugnande, man blev så trygg av att höra hennes röst.

Jag minns hur hon brukade sätta upp mitt hår i en hög toffs.

Jag minns hur hon skrattade då jag gjorde kojor i hennes sjukhussäng. 

Jag minns då hon låg i kistan innan dom kom och hämtade henne.

 

Det som sagt inte många minnen, men historierna om mamma upphör aldrig! 
Mamma kände otroligt många människor, fler än jag någonsin kommer kunna tänka mig, och dessa människor möter jag på under mitt liv hela tiden. Det kommer alltid fram människor till mig och frågar om jag inte är Ulrikas dotter, varför och hur dom känner igen mig vet jag inte, kanske för att vi är så lika, men jag är så fascinerad och framförallt tacksam för deras berättelser om min mamma. 
Under tiden dom berättar historier gråter dom flesta, skrattar med jämna mellanrum och berättar för mig vilken fantastisk människa hon var. Och för mig betyder det obeskrivligt mycket, jag får en större uppfattning om hur min mamma var. 
Pappa berättar också många historier, jobbiga som roliga! 
Pappa är den personen som jag kan dela min sorg med, han förlorade sin fru och jag min mamma. Det har varit tungt för oss båda, och speciellt för min pappa som hamnade i en extremt jobbig situation. Han stog själv med en 3 åring, fylld med sorg och tomhet. Han tvingades leva igenom det,arbetade som vanligt och la alltid till ett smil inför mig. För han kunde inte släppa allt som man ofta vill och sörja, han hade ju mig. Och jag kommer aldrig kunna återgällda honom det hur mycket jag än försöker. Han gav aldrig upp. 

Nu fick ni veta vad som hände med mamma, hoppas ni fick lite klarhet.